Styrelsens efterlysning på temat bevara/förnya har gett effekt. Vi tackar Robert Helsing i Umeå som har samlat ihop lite tankar från kollegor runt om i landet och ställt samman det på följande sätt:

Behov av fokusering

Familjerådgivningen verkar ibland ses som en ”lyxverksamhet” något som ibland inte ledning och politiker vet är en lagstadgad verksamhet – en rättighet för medborgarna att erhålla. En verksamhet som utgör ett viktigt förebyggande och behandlande arbete där relationellt lidande föreligger. Både i reparationsarbete och separationsarbete ger familjerådgivning par och enskilda en möjlighet att finna strategier för att klara en svår livssituation. Forskning visar att relationella problem är grund för både psykiskt (bl.a. depression och ångest) och fysiskt (bl.a. hjärtkärl problem) lidande. Barnen påverkas högst påtagligt av föräldrars konflikter. I en socialtjänst som har svårt att få medlen att räcka till och där myndighetsutövande delar prioriteras sätts inte sällan verksamheten åt sidan. Svårigheter föreligger att driva ett långsiktigt och hållbart arbete, som i sig riskerar öka lidandet men också rendera i mer arbete till just de myndighetsutövande delarna i socialtjänsten. Fler orosanmälningar rörande barn, fler ansökningar om olika stödinsatser i familjen, fler ansökningar och anmälningar om missbruksproblematik i familjer. Till detta kommer en ”pinnjakt” där antal producerade ärende inte sällan allena blir en måttstock – inte vad som görs och hur det görs i behandlingssamtalen. Jakten riskerar att urholka brukarnas tilltro på vad vi gör om man inte har en öppen dialog med oss kliniker utifrån vårt uppdrag som innefattar enskilt behandlingsansvar, god kvalitet, effektiva behandlingsmetoder och rimliga behandlingstider. Detta verkar gälla både för kommunalt och entreprenaddriven familjerådgivning.

”Brist på planerade och systematiska utbildningsinsatser. Föreningen gör ett stort arbete med utbildning inte minst i förhållande till vår storlek. Eloge till detta!! Vad vill SKL och MFoF med familjerådgivningen gällande kvalitet, utbildningar och forskning? Som det ser ut nu spretar det rejält gällande möjlighet att erhålla familjerådgivning och dess kvalitet är väldigt skiftaden utifrån var i landet man bor. Något som riskerar att leda till mänskligt lidande, felbehandlingar, oeffektiv resursanvändning och skada familjerådgivningens rykte. Det senare kan leda till att par och enskilda söker hjälp sent eller kanske inte alls.

MFoF. Vad arbetar denna myndighet med? Hur ser uppdraget ut vs SoS som tidigare hade ansvaret. Hur kan vi som förening få dem att aktivt stödja familjerådgivningsuppdraget gällande kvalitet, juridiskaramar utbildning etc. etc.?

Löneeftersläpningar. Trots KFRs grundkrav på s.k. steg 1 utbildning som de flesta kommuner följer ligger många familjerådgivare efter i löner i jämförelse med andra grupper inom psykosocialt arbete. Till detta har många vidarutbildningar och vissa även leg psykoterapeuter. Utbildningar som de enskilda fått betala med tid och pengar ur egen ficka.”

Viktigt att värna och bevara

Policydokumentet är viktigt att bevara och värna tänker här på definiton av familjerådgivning, kvalitetssäkring gällande juridik, vidarutbildning etc. Ett gott dokument som kan och bör användas i samtal med arbetsgivare, politiker och offentlighet! Absolut bör det revideras som alla sådana dokument men att vi har ett sådant dokument och som kan justeras är en styrka. FSR (familjerättssocionomernas riksförbund) där jag tidigare var aktiv har inte något liknande. Dokumentet har många gånger kommit upp i samtal med kollegor, brukare men även ledning och i vissa fall politiker! En ”grundbult” i vår vi-känsla som familjerådgivare oavsett var i landet vi är verksamma eller vilket driftsform vi verkar i.

Från styrelsens sida tänker vi att det finns mycket tänkvärt i detta och att det bland annat är förmedla dessa funderingar till MFoF.

Låt detta bli en inspiration till att förmedla mer tankar till hemsidan!