Minnesanteckningar från nätverksmöte kring våld i parrelationer 2017-03-10 i Norrköping
Deltagande: Catarina Vallin Falkenberg, Görel Hjelm Munkfors, Hans Boström Huddinge, Åsa Tivemo och Sara Fredriksson Skövde, Sverker Mörlin Västerås, Gunilla Hallberg och Lisa Magnusson Falköping, Susanne Ek och Marie Nydenfeldt Lidköping, Kristina Nordgren Halmstad-Hylte, Anna Joelsson och Maria Rosenqvist (från verksamheten “Våld i nära relationer”), Linköping samt Martin Wiklander, Stefan Helmersson, Erna Lindqvist, Annelie Silén och Håkan Pettersson från Norrköping
Familjerådgivningen i Norrköping tog initiativet till en nätverksdag fredag 10 mars i verksamhetens lokaler.
Annelie Silén inledde med en kort historik över Familjerådgivningen och arbetet med våld i nära relationer.
Sedan tog Martin Wiklander och Stefan Helmersson över med presentation av den metod som utarbetats vid Familjerådgivningen i Norrköping gällande att möta par där våld förekommit. Martin och Stefan beskrev hur de två arbetat med ca 30 sådana par sedan 2011. De beskrev metodens innehåll bestående av en bedömningsfas med tydliga inkluderings- och exkluderingsvariabler för om man bör gå in i ett behandlingsarbete med det specifika paret följt av en behandlingsfas där det hela tiden parallellt görs bedömning av om fortsatta behandlingssamtal ska ske. Samtalsbehandlingen sker i co-terapiskap med en intervjuare och en reflektör i parsamtal.
Som avslutning på förmiddagen presenterade Håkan Pettersson citat från den kvalitativa utvärdering som man påbörjat gällande arbetet med dessa par. Utvärderingen sker via telefonintervjuer med de enskilda personerna i paren och tendenserna är att paren är nöjda med behandlingen och att den gett positiva resultat.
Efter lunch följde smågruppsdiskussioner där deltagarna delgav varandra reflektioner kring förmiddagens presentation och de arbeten som sker kring denna målgrupp på andra familjerådgivningar som var representerade. Frågeställningar som kom upp var exvis:
– En första bedömning vid telefonanmälan till FR; hur ska den läggas upp?
– Bedömningens betydelse för om man ska arbeta med dessa par
– Vikten av en tydlig struktur i våldsrelaterat arbete
-Stor betydelse att förmedla allvaret i våldsärenden för att kunna skapa en tydlighet i terapiallansen. Annars risk för mesallians som kan medverka till förminskande av våldet
– Eventuella fördelar och svårigheter med co-terapeut-par som är samkönat eller olikkönat
– Metoder att uppmärksamma barnens situation i familjer där våld förekommer/förekommit
– Anmälningar till Socialtjänsten gällande barn som lever i familjerna
-Problematisering kring hur det påverkar arbetsgruppen när några specialiserar sig; sårbarhet, ökad kompetens i gruppen mm
Dagen avslutades med frågan om intresse att ta över stafettpinnen och föra nätverksarbetet vidare. Representanten från Halmstad skulle ta med frågan till sin grupp.
/Vid tangenterna Håkan Pettersson, Familjerådgivningen, Norrköping
