Här kommer en ny vinjett på hemsidan. Ibland kommer frågor till styrelsen eller till medlemmarna i föreningen. Att använda hemsidan för att sprida dessa frågor är väl ett alldeles utmärkt sätt att använda denna kanal. Det visar sig om det blir fler inlägg – dela gärna med dig!
Dagens fråga från Viktoria Tullberg, Luleå:
Jag har en fråga som gäller en förfrågan till mig från min egen förvaltning. De önskar att jag tar på mig ett behandlingsuppdrag som gäller en samspelsbehandling i ett pågående ärende i ett barnärende. Jag har tidigare jobbat som familjebehandlare i 10 år och det är min f.d. chef som önskar att jag utifrån min kompetens som Marte meo terapeut tar mig an ett ärende. Hur är det förenligt med mitt uppdrag som familjerådgivare? Själv kan jag tycka att det vore roligt att få använda min kompetens, men hur blir det utifrån familjerådgivarsekretessen?
Svar från Annika Lindén och Torsten Hemlin:
Tack för din fråga. Spontant svarar jag att detta inte är förenligt med familjerådgivarsekretessen. Även om du får samtycke (en förutsättning) från föräldrarna till att gå in som familjebehandlare kommer du att kunna hamna i svåra situationer kring att handskas med information som du kan komma att få om familjen. Det finns ju tydliga rekommendationer att man som familjerådgivare inte ska blanda samman den rollen med andra roller inom det sociala fältet, då det kan skapa otydlighet kring ”vilken hatt” man har på sig.
De juridiska ramarna är helt olika t.ex. en annan sekretess och anmälningsskyldighet. Även om du tar tjänstledigt på timmar för annat uppdrag så skapar det otrygga förhållanden för Familjerådgivningens besökare.
En följdfråga utifrån svaret från Viktoria:
Tack för ett tydligt svar. En ytterligare fråga. Hur blir det för de som har privat verksamhet vid sidan av familjerådgivartjänst/uppdrag. Jag tänkte de som jobbar med psykoterapi som bisyssla eller har eget där det också har uppdrag åt kommuner att bedriva familjerådgivning? Vilket jag förstår att det är många som kombinerar. Låt säga att jag skulle ha en egen firma som erbjuder familjeterapi som också har uppdrag åt en kommun att tillhanda hålla familjerådgivning/ alt är anställd som familjerådgivare men har en egen firma som bisyssla där jag erbjuder psykoterapi.
Nytt svar:
Det enkla svaret är att även detta skapar otrygga och otydliga förhållanden för Familjerådgivningen. Samtidigt är det som du säger att en del privata utför familjerådgivning på kommunalt uppdrag på deltid. Så är även fallet med större delen av Stockholm där man tillämpar kundvalsmodellen och med den mängd utförare som erbjuds där måste det vara få som kan fylla sin almanack så mycket att de kan försörja sig på enbart familjerådgivning. Jag tänker att lösningen ligger i att vara ytterst noga med gränser och göra tydlig skillnad mellan familjerådgivning och annat. En aktiv etisk hållning. De som kommer till familjerådgivning under sådana förhållanden ska inte behöva tvivla på vad som är vad! Kanske ska man ha olika lokaler för de olika sysslorna för att markera gränsen. Detta är hur det borde vara. Jag har låg tilltro till att tydligheten är så tydlig alla gånger.
Ännu en följdfråga:
Kan jag i min roll som familjerådgivare erbjuda familjer samspelsbehandling (Marte meo behandling) föräldrar/barn inom familjerådgivningens ramar? Om inte, var går gränsen för hur barn/ungdom kan vara involverad i familjerådgivnings behandling?
Och ett svar på den:
I lagen står ingenting om vilka metoder som kan användas. Inom KFR uppmuntrar vi att Familjerådgivningen kan erbjuda lite olika metoder för att kunna matcha på ett sätt som gör att människor får hjälp.
Kommer familjen på egen hand är det inga problem. Däremot får man vara vaksam om Socialtjänsten i övrigt är inblandad. Det kan aldrig vara ett bistånd att komma till Familjerådgivningen. Om det föreligger ett uppföljningsansvar från Socialtjänstens sida kan Familjerådgivning inte komma på fråga, oavsett metoder. De kan rekommendera en familj att söka men du får inte svara sen på en fråga om huruvida de kom eller ej.
Blir det begripligt?
